Olja som olja, samma smörja - eller?

Motorolja säljs av många olika fabrikat och av flera olika typer. En del är dyra, andra billiga. Men spelar det någon roll vilken olja man använder till sin bil? Eller kan man hälla i vilken olja som helst?

Svaret är att valet av motorolja i allra högsta grad spelar roll. För att motivera och utveckla det svaret lite tänkte jag ta upp några skillnader mellan de två motoroljorna på bilden.

Oljedunken till vänster är inköpt på OKQ8. Den innehåller syntetolja, alltså oljedestillat som har gått igenom olika kemiska processer som skräddarsyr deras egenskaper. Det är en multigradeolja med viskositeten 5W-40. Vad innebär det? Jo, viskositeten är ett mått på hur trögflytande oljan är. Högre värde innebär mer trögflytande olja. En multigradeolja innehåller viskositetsindexförbättrare som ger oljan jämnare viskositet över ett stort temperaturintervall. Det låter kanske abstrakt, men innebär enkelt uttryckt att oljan kan användas året runt. Olja blir nämligen mer tunnflytande när det blir varmt. (Före multigradeoljornas tid använde man s k raka oljor, och bytte till en olja med högre viskositet vintertid.) 5W är vinterviskositeten och 40 viskositeten vid hög temperatur. Dessa ska inte jämföras med varandra, utan är till för att kunna jämföra olika motoroljor.

Den högra flaskan är av det amerikanska fabrikatet Wolf's Head. Det är en mineralolja, med andra ord en blandning av petroleumdestillat som inte har genomgått någon kemisk modifiering av de ingående molekylerna. Även denna olja är en multigradeolja, men med viskositeten 20W-50.

De här två oljorna använder jag till två bilar med sinsemellan ganska olika bensinmotorer. Syntetoljan häller jag i Volvos femcylindriga motor från 90-talet, och mineraloljan i en Ford 302, en amerikansk V8 från 70-talet. Och det vore mycket dumt att göra tvärtom.

Om jag skulle hälla mineraloljan i Volvon skulle oljan bli trög för oljepumpen att pumpa runt på grund av den högre viskositeten. Kanske skulle det gå så trögt att vissa smörjställen inte fick tillräckligt med olja och motorn skar ihop, men riktigt så illa tror jag inte att det skulle gå. Motorn skulle däremot bli trögstartad (framför allt vintertid) och kanske dra lite mer bensin. Moderna motorer är byggda med små toleranser och ska ha tunnare oljor.

Tvärt om då, syntetoljan i Forden? Ännu värre. Det är ju en lite äldre motor med större lagerspel, som inte lär ha blivit mindre av att motorn slitits en del. Därför är det risk att en tunn olja inte skulle bilda en bärande smörjfilm, och att motorn i värsta fall skulle skära ihop av den anledningen. Motorn skulle sannolikt dra mer olja på grund av den lägre viskositeten (en tunn vätska tar sig lättare förbi tätningar än en tjock).

Men det där med syntetolja kontra mineralolja då? Är inte alltid en syntetolja bättre, i och med att tillverkaren har skräddarsytt den kemiska uppbyggnaden på molekylnivå?

Det där är inte helt säkert. Nya motorer är en sak - där kräver motortillverkaren ofta syntetoljor för att garantin ska gälla. Men det går en hel del historier om att äldre motorer inte mår bra av syntetoljor. Det sägs även ibland att de historierna är nys, men jag tänker inte experimentellt ta reda på deras sanningshalt genom att hälla syntetolja i min V8 som går utmärkt på mineralolja. Det vore i alla händelser pärlor för svin, eftersom mineralolja är billigare.

Men om någon har erfarenhet av syntetoljor i äldre motorer vore jag mycket intresserad av att höra om det funkar eller ej!